ÖSTGÖTAKARTOR

AV BJÖRN TALLSTRÖM

Häfte utgivet av Stifts- och landsbiblioteket, LINKÖPING 1991
Web-publicering med tillstånd av författaren.

LANTMÄTERIET I ÄLDRE TID

Anders Bure, som blivit kallad "den svenska kartografins fader", utgav 1626 en karta över Norden. Den innebar ett stort framsteg i förhållande till alla äldre kartor över Skandinavien. Ar 1628 fick Bure i uppdrag av Gustav II Adolf att ansvara för en uppmätning och kartering av landet i större skala. Syftet var både militärt och ekonomiskt. Detta var början till det svenska lantmäteriet.

Det gällde dels framställning av s.k. geometriska kartor, som innebär uppmätning av byar och hemman. Skalan var stor, oftast 1:4 000. Beskrivningarna var vanligen placerade på själva kartbladet. De geometriska kartorna upptog bara den odlade marken, dvs. åker och äng, ej skog.

Man framställde också geografiska kartor, som omfattade län, härader eller socknar. Här var 1:50 000 en vanlig skala (mindre för länen).

En tidig lantmätare var Johan Larsson Groth, som var flitigt verksam i västra Östergötland. Under åren 1633-42 kartlade han hemmanen i häraderna Dal, Aska, Göstring, Lysing och Boberg.

Jean de Rogier (1600-84) var en produktiv och skicklig lantmätare. Han föddes i Frankrike men var från l630-talet verksam som lantmätare, huvudsakligen i Östergötland.

Under perioden 1636-50 utgav han geometriska kartor över Norrköpings stad,bergslagen Vånga, Hällestad, Tjällmo och Godegård samt häraderna Östkind, Bråbo, Björkekind, Memming och Hammarkind.  

Rogier fortsatte sedan med en geografisk kartläggning av landskapet. Fyra delar i skala ca 1:50 000 utgavs:  

Östanstång Västanstång Ydre och Kinda härader   Bergslagen
landskapet mellan Stångån, Motala ström, Östersjön och Småland (1653) Östgötaslätten väster om Stångån (1657). Originalet finns i Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. En andra upplaga utkom 1660 (1660), omfattar även de sydligaste delarna av Hanekinds, Valkebo, Vifolka och Göstrings härader. (Ydre och Kinda härader hade så sent som 1645 införlivats med Östergötlands län.) dvs. Finspånga läns härad (1673)

Dessa kartor framhäver särskilt bebyggelsen och vägarna.

Tryckta reproduktioner av kartorna har utgivits av Edward Ringborg år 1924. Varje karta har uppdelats på 4 blad i 2/3-dels storlek.  
Kartan över Västanstång 1657 har utgivits som bilaga (3 blad, 2/3-dels storlek) till Linköpings biblioteks handlingar 1:2(1921).

Rogier har även sammanställt två landskapskartor över Östergötland. Den ena är i skala ca 1:160 000 och utkom 1676. Den andra är i skala ca 1:100 000 och utgavs 1680.  
En beskrivning av Rogiers kartor finner man i två uppsatser av Johannes Öster: "Östergötland under mitten av 1600-talet" (Geographica nr 15, 1944) samt "Östergötland på äldre kartor" (Livgrenadjärföreningens skriftserie 4, 1944).

Ar 1757 kom, på initiativ av Jacob Faggot, en förordning om storskifte. Man ville att varje hemman skulle ha sin jord sammanhängande eller i ett fåtal lotter. År 1827 kom en ny stadga om laga skifte. Däremellan hade man i ett mindre antal fall tillämpat en förordning om s.k. enskifte.

Länsstyrelsens lantmäterienhet i Linköping har ett stort antal skifteskartor från Östergötland i sitt arkiv: storskifte ca 2 400, enskifte ca 200, laga skifte ca 2 200. Med utgångspunkt från en lantmäteriinstruktion år 1827 och ett kungligt brev 1845 framställdes 13 st. sockenkartor för Östergötland, nämligen:

Kaga 1830

Krokek 1845-48

Kuddby 1847-49

Styrstad 1850

Normlösa 1853

Björkeberg 1853

Kärna 1853

Svanshals och Kumla 1853

Törnevalla 1854

Fornåsa 1854
Konungsund 1854

S:t Lars 1856 

Örberga och Nässja 1857

Kartorna har skalan 1:20 000. De förvaras i lantmäteriets centrala arkiv i Gävle.

Lantmäteriverket i Gävle har ett register över kartor och annat material som finns i dess forskningsarkiv. Detta register finns nu på mikrokort och kan rekvireras genom SVAR (Svensk arkivinformation i Ramsele). Det är uppställt länsvis med socknarna i bokstavsordning.

I "Svenska lantmäteriet 1628-1928. D. 3. Kartreproduktioner" finns några exempel på olika typer av lantmäterikartor från bl.a. Östergötland.

I detta sammanhang skall också hänvisas till en skrift av Sophie Olsen: Handritade kartor i Stifts- och landsbiblioteket i Linköping (1983).

Som exempel på yägkartor från äldre tid kan nämnas ett band med 17 handritade kartor, som finns i Krigsarkivet. 
Nr 10 har titeln: Geographisk charta öfwer landsvägarne genom Östergiötland med de der intil belagne post- och giastgifwaregårdar. Författad af ordinarie landtmätaren Swen Ryding. År 1733. (Skala ca 1:400 000.)

Lantmäteriverket i Gävle började för några år sedan ge ut tryckta reproduktioner av en del gamla kartor i sitt arkiv. Man kan nu bl.a. köpa en handritad landskapskarta över Östergötland från år 1690. (Skala ca 1:350 000.)

GAMLA LÄNSKARTOR

Några äldre kartor omfattande hela länet nämndes redan i föregående avsnitt.

Erik Dahlberg, känd för det stora planschverket "Suecia antiqua et hodierna", lät 1698 sammanställa ett antal handritade provinskartor. Tre av dessa är:  

Östanstång 
(skala ca 1:200 000)

Linköpings län 
(skala ca 1:400 000)  

Västanstång
(skala ca 1:200 000)

En volym innehållande dessa kartor finns i Krigsarkivet.  

Nils Marelius
(1707-91), premiäringenjör vid lantmäteriet.
  "Charta öfver Östergöthland eller Linköpings höfdingedöme samt de härader uti Jönköpings och Calmare höfdingedömen, som höra til Linköpings biskopsstift år 1779. "Graverad av C. Bergquist. Skala ca 1:360 000. 
Ett nytryck av denna utgavs i Linköping 1989 		Mattias Wallberg  (1737-1808), lantmätare i Östergötland.

"Charta öfver Östergötlands nordwästra del." 1805. Skala ca 1:80 000. 		Samuel Gustaf Hermelin (1744-1820), friherre och bergsråd.

Känd såsom utgivare av det s.k. hermelinska kartverket, som huvudsakligen består av kartor över länen. Knuten till sin verksamhet hade han den framstående kartografen Carl Peter Hällström (1774-1836), premiäringenjör vid lantmäteriet.  		Carl Peter Hellström (1774-1836), premiäringenjör vid lantmäteriet.

"Karta öfver Östergötland". 1810. Graverad av C. G. Lundgren. Skala ca 1:250 000.  
Denna karta hade förberetts av Mattias Wallberg. En ny reproduktion utgavs 1972 med senare kompletteringar av järnvägsnätet.
Carl Falk 
(1788-1861), lantmätare i Östergötland.

"Karta öfver Linköpings stift innefattande Östergötland samt 2 härader af Jönköpings och 5 d:o af Kalmar län sammandragen efter Hermelins och Wallbergs m. fl. kartor samt nyare observationer år 1839." Skala ca 1:360 000.		 P.O Landquist

"Karta öfver Linköpings län". 1852
Skala ca 1:500 000

 N. Selander

"Karta öfver Östergötlands län". 1884. 2 blad. 
Skala 1:200 000.

 

 "Skolkarta öfver Östergötland... under medverkan af C.F Hedblad" 1886. 6 blad. 
Skala 1:100 000.
Generalstabens litografiska anstalt utgav en karta över Östergötland 1896. Skala 1:400 000.
 Nya upplagor 1922 och 1946. 		A. Bonniers förlag utgav en karta över Östergötland 1917. Skala 1:300  000 "Karta öfver Östergötland utdelad år 1918 af Östergötlands enskilda bank". 
Skala 1:300 000. 		 

 

GAMLA STADSKARTOR

I "Svenska lantmäteriet". D. 2, s. 503 finns en förteckning över de viktigaste handritade stadskartorna, som upprättats av lantmätare i Östergötland, och som förvaras i lantmäteriets centrala arkiv i Gävle (kopior finns ofta på bibliotek och stadsingenjörskontor eller motsvarande):

Linköping  

Motala

Norrköping

Skänninge

Söderköping

Vadstena

1651 Johan de Rogier

1839 Gustaf Hogner

1655

1713 A.S. Sundvall

1702 Anders Mörn

1642

1733 Sven Ryding

 

1720 Sven Ryding

1795 Bengt Berger

1779 Simon Löfgren

1705 Joh. Ekeboum

1757 Jakob Wallberg

 

  1729 Sven Ryding

 

1857 Klas Lillberg

 

1800 Jonas Lagergren

 

1784 Jonas Cederblad  

 

1876 A. Th. Chalen

 

1867 Ernst Wiman

 

 

 

 

 

I Kungl. biblioteket finns två band med handritade "Chartor öfwer Swerige med dess städer". Sammandragna och författade år 1802 av Carl P. Hagström (1743-1807), lantmätare och krigsråd. Skala ca 1:8 000.

För Linköpings län finns (med beskrivningar):

Staden Linköping, Sjö- och stapelstaden Norrköping, Wadstena stad, Söderköping, Skenninge.

Tre ingenjörer vid lantmäteriet gav vid skilda tidpunkter ut kartor över bl.a. de (dåvarande) fem östgötastäderna (dvs. Linköping, Norrköping, Skänninge, Söderköping, Vadstena):  

Jonas Brolin (1731-1804) Nils Gustaf Werming (1769-1820) Gustaf Ljunggren (1731-1804)
Alla fem städerna med utgivningsår 1769. Skala ca 1:4 000. "Kartor öfver svenska städer" 1805-19, varierande skala. Linköping 1811, Norrköping 1815, Skänninge 1815, Söderköping 1810, Vadstena 1815. "Atlas öfver Sveriges städer" 1862, skala 1:20 000. Linköping 1853, Norrköping 1853, Skänninge 1854, Söderköping 1854, Vadstena 1854.

LINKÖPING  

Det finns två kartor av lantmätaren Anders Ni1lsson från år 1696, samt en karta av densamme strax efter branden år 1700.

Dessa kartor beskrivs i:

Carl M. Kjellberg, 1696 års karta (regleringsplan) över Linköping och stadens äldre topografi. (Meddelanden från Östergötlands fornminnes förening 1919, s. 24-39.)  

Thord Lindell, Linköping år 1696. Några anteckningar till stadens första tomtkarta. (Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1939/41, s. 125-143.) 

Jonas Silfverlins Jacob Kraft A. Th. Calen J.Stånggren
"Ichnographia urbis Lincopiae". 1734. Skala ca 1:4 500. (Ingår i J.S. Rydings avhandling om Linköping från år 1735.)


"Charta öfver Linköpings stad 1834". Graverad af Ekwall.(Ingår i J. P. Tollstorps "Beskrifning öfver Linköping" samma år.) Nytryck utgiven av Linköping Skänninge sparbank 1968.

 "Karta öfver Linköpings stad transporterad från den af förste landtmätaren E. Wiman upprättade kartan år 1867". Skala ca 1:2 700 Karta öfver Linköpings stad upprättad åren 1882-1887". Skala 1:3 000. "Karta öfver Linköpings stad. Upprättad åren 1898-1900". 4 blad. Skala 1:2 000.  

 
 NORRKÖPING

Petrus Vilhelm Lithzenius  
"Sic surgit Gothicae Phoenix Norkopia terrae, splendida sic flammis evolat illa suis". Graverad av Carl Bergquist 1741. Skala ca l:4 000. (Ingår i Lithzenius´ avhandling om Norrköping från år 1742.)
Titeln anspelar på den stora brand, som hemsökte staden 1719.  
Med anledning av stadens 600-årsjubileum utgav stads- ingenjörskontoret en jubileumsportfö!j med 13 kartor från åren 1636-1984. Texter och beskrivningar till några av kartorna av A. Carlsson.

EKONOMISKA HÄRADSKARTOR 

Mot mitten av 1800-talet blev lantmäteriets uppgifter mer och mer inriktade på skiftesverksamheten. Det var svårt att få tid till kartläggning av större sammanhängande områden. Samtidigt ville myndigheterna ha noggranna uppgifter om riket i statistiskt avseende. För att avhjälpa bristerna utfärdade Kungl. Maj:t 1859 bestämmelser om ett kartverk, vars huvudsakliga ändamål skulle vara "att åstadkomma säker kännedom om rikets areal samt dennas olika beskaffenhet och fördelning i ekonomiskt afseende". Detta fick benämningen Rikets ekonomiska karteverk.  

Man började med att sammanställa s.k. stomkartor i skala . 1:20 000. Med dessa som underlag gjordes sedan mätningar på fältet. De kartkoncept man på detta sätt fick fram, kunde efter renritning sammansättas till häradskartor. Dessa trycktes och utgavs i skala l:50 000. Vissa härader delades upp på två eller flera kartblad.

Till varje häradskarta hör en beskrivning, uppställd i tabellform, med arealuppgifter. Eftersom vid denna tid tyngdpunkten låg på den statistiska redovisningen, var från myndigheternas synpunkt beskrivningen viktigare än själva kartan.

De ekonomiska häradskartorna anses vara mycket vackra och välgjorda.

För Östergötlands län skedde fältmätningen under åren 1868-77 och utgivningen 1874-81. Sammanlagt utgavs 30 kartblad.

Hällestads och Tjällmo tingslag af Finspånga läns härad. 1877 (2 blad)

Risinge tingslag af Finspånga läns härad. 1876 
(2 blad)

Bråbo härad. (1868-71. Ej i färg.)

Lösings härad. (1868. Ej i färg.)  

Aska härad. 1878

Bobergs härad. 1878

Gullbergs härad. 1878

Memmings härad. 1877

Östkinds och Björkekinds härad. (1868-69. Ej i färg. 2 blad)

Dals och Lysings härad. 1881

Göstrings och Vi folka härad. 1880 (2 blad)

Valkebo härad. 1880

Hanekinds härad. 1878

Åkerbo och Bankekinds härad. 1877 (2 blad)  

Skärkinds härad. 1877  

Hammarkinds härad. 1878 (4 blad)  

Ydre härad. 1881 (2 blad)

Kinda härad. 1880 (4 blad)

MODERNA EKONOMISKA KARTAN

För fastighetsredovisning, planering av jordbruk och skogsbruk m.m. behövde man kartor i större skala. 1929 började man göra försök med flygfotograferingar, varvid man framställde fotokartor med en metod som kallas fotogrammetri. Dessa försök var från både kvalitets och kostnads synpunkt ,mycket lovande. Riksdagen beslöt därför år 1937 att det i första hand för södra och mellersta Sverige skulle framställas en ekonomisk karta i skala 1:10000 grundad på fotokarta.  

För Östergötlands län skedde flygfotograferingen åren 1939-45, fältrekognoscering 1945-48 och utgivning av kartorna åren 1941-50. Antalet kartblad var sammanlagt 554.  

Kartorna följer den nya bladindelning som fastställdes 1946 (med beteckning t.ex. 8F Linköping 6g Vreta kloster). Kartbladen har storleken 50x50 cm. Tre färger används.

Det finns också en utgåva av ekonomiska kartan tryckt i endast svart, och en annan utgåva tryckt i färgerna gult och svart.  

476 blad av den ekonomiska kartan över Östergötland har under åren 1979-84 reviderats fullständigt eller partiellt på grundval av nytt fotounderlag. Vissa beteckningar har ändrats, och höjdkurvor har inlagts med brun färg.  

EKONOMISK KARTA MED FASTA FORNLÄMNINGAR

Med fasta fornlämningar menar man t.ex. gravar, hällristningar, runstenar, fornborgar. Uppteckningar av sådant har förekommit sedan l600-talet här i landet. Lantmäteriet har haft föreskrifter om fornlämningar både i samband med de gamla geometriska kartorna och de senare skifteskartorna. Dessa gamla uppgifter är dock fåtaliga och av ojämn kvalitet.

De geologiska kartorna från senare delen av l800-talet redovisar fornlämningar. Vid denna tid medförde också det spirande intresset för musei- och hembygdsverksamhet ett uppsving för upptecknandet av fornlämningar.

De stora framstegen kom dock först efter riksdagsbeslutet 1937 om den ekonomiska kartan i skala 1:10 000, på vilken fasta fornlämningar skulle redovisas. Det innebar en systematisk genomgång av landet med registerföring enligt riksantikvarieämbetets modell.

Personal med antikvarisk kompetens deltog i fältrekognosceringarna. Fornlämningarna beskrevs och numrerades och fördes in sockenvis i register. En förnyad inventering gjordes i samband med kartrevideringen kring 1980.  

Kartor med inprickade fornlämningsnummer och därtill hörande beskrivningar för samtliga socknar i Östergötland finns tillgängliga på länsmuseet och på länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Där finns också anteckningar om en hel del svårbedömda objekt, som inte med säkerhet kan klassas som fornlämningar.  

TOPOGRAFISK KARTA (GENERALSTABSKARTAN)

Vår äldre topografiska karta, vanligen kallad "Generalstabskartan", har tillkommit under en lång tidsperiod. De första fältmätningarna började 1810, men först 1924 kunde det sista kartbladet ges ut. Skalan var för södra Sverige 1:100 000 och för norra Sverige huvudsakligen 1:200 000.  

Ar 1826 graveras den första kartplåten. Tidigare fanns bara handritade rekognosceringskartor, upprättade i vardera två exemplar. Ett annat märkesår är 1857, då den militära sekretessen kring kartorna upphävs, och kartorna släpps fria för allmänheten.

Fr.o.m. år. 1874 är den officiella titeln: Generalstabens , karta över Sverige,södra delen. Den utges i två färger.

De kartblad, som täcker Östergötland, är i huvudsak följande:

36 Vimmerby 1885

44 Hjo 1884

45 Linköping 1882 
rev. 1926

46 Valdemarsvik 1881

54 Karlsborg 1890 
rev. 1942

55 Finspång 1878 
rev. 1928

56 Norrköping 1877 rev. 1927

65 Sävstaholm 1862 
(Vingåker 1929)  

MODERNA TOPOGRAFISKA KARTAN 

Generalstabskartan var ju, om man bortser från de blå vattenytorna, en enfärgskarta i svart. Detta gjorde kartan tämligen svårläst. Den moderna utvecklingen av bebyggelse och vägar gjorde också kartan mer belastad. Även metoden med lutningsstreck för att återge höjdförhållandena hade sina nackdelar.

Innan man började ge ut en ny topografisk karta i flera färger och med större skala, gjordes först några försöksblad, bl.a. över Linköping med omnejd (2 editioner 1946). Efter att ha prövat nya bättre reproduktionsmetoder (bl.a. provblad Linköping 1951) var man 1954 redo att ge ut den nya topografiska kartan i skala 1:5000.

En fördel var, att man kunde låta den ekonomiska kartan utgöra underlag vid framställningen av den topografiska. Man använde också samma bladindelningssystem, vilket för denna skala ger beteckningen t.ex. Linköping 8F NO. Bladformatet är 50x50 cm. Fyra färger används: grönt, blått, brunt och svart. Höjdkurvor ersätter de tidigare lutningsstrecken.

GULA, GRÖNA, BLÅ, RÖDA KARTOR

Lantmäteriverket, som fr.o.m. 1984 har hand om distributionen av de allmänna kartorna, hade börjat pröva en ny design för att bl.a. underlätta marknadsföringen av kartorna. Text och teckenförklaringar samlas i ett marginalfält, som tydligt presenterar den falsade versionen av kartan. På framsidan finns en indexruta som anger bladets läge.

Nya skalor och format har tillkommit. Till skalorna har knutits enhetliga namn. Kartorna har fått den gemensamma benämningen "den svenska originalkartan".

Gula kartan 1:20 000

Denna karta har som tryckt version ersatt den ekonomiska kartan i skala 1:10 000. Den har en mer flexibel bladindelning, ofta formatet 50x75 cm. Färgerna är nu fem, blått har tillkommit för vattenytor.  
De första bladen av denna karta kom ut våren 1983. Det var 7 blad i trakten av Norrköping. Men ännu våren 1990 saknas det mesta för Östergötland.

Gröna kartan .1: 50 000

Detta är en direkt fortsättning av den topografiska kartan i samma skala och med för det mesta samma bladformat. En ny variant, som kallas T5, har börjat utges. Den är mer detaljerad vad beträffar mark och bebyggelse. Den beräknas utkomma under 1992 för större delen av Östergötland.

Blå kartan 1:100 000

Detta är en ny karta som lanseras som vägkarta. Den har undertiteln "Vägkartan för yrkesfolket, utflyktskartan för familjen med bil eller cykel". Den trycks i fyra färger: blått, gult, brunt och svart. Riksvägarna är markerade med en kraftigt blå färg. Bladformatet är 50x75 cm för södra och mellersta Sverige.

De blad, som täcker Östergötland, är i huvudsak följande:  

74 Kisa 1985

83 Skövde 1989

84 Linköping 1985

85 Valdemarsvik 1985 

94 Finspång 1985

Röda kartan 1:250 000

Under åren 1972-80 utgavs en serie översiktskartor över landet i format 60x40 cm och skala 
1:250 000:

134 Jönköping 1978 143 Oskarshamn 1975 232 Örebro 1976 241 Norrköping 1973  



Denna serie har ersatts aven ny fr.o.m. 1983 med namnet Röda kartan. Den trycks i åtta färger med formatet 60x80 cm. De båda blad, som tillsammans täcker Östergötland, är:  

5 Oskarshamn 1984

8 Norrköping 1983 (ed. 2:1985, ed. 3:1988)

 

På grundval av Röda kartan har också framställts länskartor i samma skala. Dessa trycks i fem färger och med reducerat innehåll. Kartan över Östergötlands län utkom 1986.

En version av länskartan med påtryckt turistinformation i avvikande färg har utgivits. Den saluförs under namnet Äventyrskartan.

ORIENTERINGSKARTOR / FRITIDSKARTOR

Orienteringsklubbarna i landet svarar för en mycket stor utgivning av kartor. Eftersom man också vill anpassa kartorna till allmänt bruk, har dessa lanserats under namnet Fritidskartan.

Skalan har på senare år normaliserats till 1:5 000, som också är den vanliga för tävlingar.

Östergötlands orienteringsförbund har utgivit en folder Östergötland. Aktuella fritidskartor 1980. Sedan dess har åtskilliga kartor tillkommit. Uppgifter om dessa kan fås på förbundets expedition.

GEOLOGISKA KARTOR

Sveriges geologiska undersökning inrättades år 1858. 1862 började man ge ut kombinerade jord- och bergartskartor i skala 1:50 000. Generalstabskartans bladindelning följdes, varvid ett sådant kartblad motsvarar fyra geologiska blad. Serien betecknas Aa och till varje karta hör en separat beskrivning.

För Östergötland är följande kartor av intresse (årtalen är hämtade från SGU:s förteckning men anger egentligen beskrivningarnas tryckår):

 23 Nyköping 1867

57 Stafsjö 1877

62 Claestorp 1877

63 Brefven 1878

64 Gottenvik 1878

70 Tjällmo 1881 

71 Norrköping 1879

79 Norsholm 1880

82 Finspång 1881

83 Vreta kloster 1882

102 Motala 1887

115 Medevi 1901

119 Sommenäs 1904

130 Vadstena 1905

134 Svinhult 1907

135 Tranås 1912

140 Boxholm 1907

141 Linköping 1909

149 Kisa 1913

150 Mjölby 1922

153 Torönsborg 1923

154 Strålsnäs 1924

155 Åtvidaberg 1924

157 Skrikerum 1926

158 Valdemarsvik 1928

159 Gusum 1928

 

 

 

 

I början av 1920-talet utgavs några torvmarkskartor i skala 1:100 000, serie D. De kartblad som berör Östergötland är:  

D 44 Hjo 1923

D 45 Linköping 1923

D 54 Karlsborg 1923

Ar 1964 påbörjades utgivningen aven ny serie, betecknad Ae:Jordartskartor i skala 1:50 000. De följer den topografiska kartans indelning. En beskrivning hör till varje karta. Serien är ännu ej komplett för Östergötland.

Fr.o.m. år 1967 utges berggrundskartor i skala 1:50 000,serie Af. Med varje berggrundskarta följer, förutom en beskrivning, en strukturgeologisk/tektonisk och en flygmagnetisk karta. Inte heller denna serie är komplett för Östergötland.

I en serie Ag, Hydrogeologiska kartor i skala 1:50 000, som behandlar grundvattenförhållandena, har följande kartor utkommit för Östergötland:

7 Norrköping NV 1977

9 Linköping NO 1980

12 Norrköping NO 1980

l0 Östergötlands sedimentära berggrund 
(1:100 000) 1980

Man har nu gjort ett uppehåll med serie Ag, och satsar i stället på hydrogeologiska länsöversikter i skala 1:250 000(serie Ah).

FASTIGHETSKARTOR, LANTMÄTERIET

Fastighetsregistren har sedan 1910-talet varit indelade i jordregister på landsbygden och stadsregister i större tätorter. Tidigare skedde fastighetsredovisningen i s.k. jordeböcker med anor från l400-talet.

1968 års riksdag beslutade om en reformering av fastighetsregistret. Det innebar att ett enhetligt fastighetsregister skulle införas med enhetliga beteckningar. Vidare skulle kommun utgöra registerområde, inte som tidigare socknen (i jordregistret). Automatisk databehandling skulle införas och även koordinatregistrering av fastigheterna.

Kravet att fastighetsbeteckningarna skulle vara unika inom kommunen medförde, att många gamla by- och gårdsnamn måste utgå ur registret. Detta väckte en del protester från allmänheten, varför de ursprungliga riktlinjerna modifierades något. Det blev nu t.ex. möjligt att anteckna ett gammalt bebyggelsenamn som s.k. särskilt namn i fastig- hetsregistret. Detta namn redovisas också på registerkartan och på ekonomiska kartan.

Lantmäteriets registerkartor är i skalan l:2 000. 

KOMMUNALA KARTOR  

Grunden för den kommunala kartframställningen utgöres av primärkartan, ofta i skalan 1:500.

Av denna framställs t.ex.  

ledningskartor 
(för de lokala ledningsnäten) 		registerkartor 
(för fastighetsredovisningen) 		översiktskartor 
(för översiktlig planering och redovisning, ofta i skala 1:5 000)   		turistkartor 
(skalan vanligen 1:10 000 - 1:20 000)  

De båda sistnämnda typerna kan också framställas med flygbilder och den ekonomiska kartan som underlag.

För att rationalisera kartproduktionen används numera ofta s.k. MBK-teknik (Mätning, Beräkning, Kartläggning).

SJÖKARTOR

Petter Gedda (1661-1697), styrmansdirektör, och Werner von Rosenfeldt (1639-1710), styrmansdirektör Nils Strömcrona (1664-1740), lotsdirektör Johan Nordenankar (1722-1804), amiral

"Generalhydrographisk chartbook öfwer Östersiön och Kattegatt ...". 1694-95. 10 kartblad.  
Nr 5: "Special passcharta öfwer een deel aff Östersiön, begynnandes ifrån Calmarsund intill Stockholm ...'Skala ca 1:700 000.  
Ett faksimiltryck av det koppargraverade originalet utkom 1974. 

 "General och åtskillige speciele passchartor öfwer hela Östersiön ...". 1739. 10 kartblad. 
Skala ca 1:800 000. Östergötlands kuststräcka finns med på första bladet i sviten.		 Utgav 1782-97 11 sjökort, graverade av Fredrik Akrel och E. Åkerland.  
Nr 6 i serien framställer mellersta delen av Östersjön, 1786. 
Skala ca 1:500 000.
Gustaf af Klint (1771-1840), 
kapten vid flottan

Sjökartekontoret(1849-71) 

Kungl. sjökarteverket (1872-1955)
"Sveriges sjöatlas". 1798-1820. Innehåller över 40 sjökort. Han förbättrade och lät omgravera Nordenankars ovannämnda karta över mellersta delen av Östersjön (1801).  
"Karta öfver Norrköpingsbugten med skärgården från Landsort til öpningen af Kalmarsund" (1813). 
Skala ca 1:200 000. 		utgav bl.a. ett kustkort Litt. F. Norrköpingsbugten med kusten från Kalmarsund till Landsort. 1857. 
Skala 1:200 000.		 1885 Litt. F. Norrköpingsbugten. 
1:200 000. (Från 1897 nr 30). 
Även två specialer Landsort - Häradsskär resp. Häradsskär - Kråkelund. 1:100 000.
1924 Nr 58. Södermanlands, Östergötlands och Smålands skärgårdar. Trängre fyrbelysta inlopp och farleder 1:25 000 och 1:50 000. (Indraget 1933.)
1927 Nr 63 a. Östersjön. Enskär - Häradskär. 1:100 000. (.Indraget och ersatt år 1930.)
1930 Nr 63. Östersjön. Landsort - Häradskär. 1.:100 000. . (Indraget och ersatt år 1936.)
1933 Nr 239. Östersjön. Landsort - Nyköping - Arkö. 1:50 000.
1935 Nr 251. Östersjön. Bråviken och Slätbaken. 1:50 000. 1936 252. Östersjön. Arkö - St. Alö. 1:50 000. 

Sjökorten utges numera av Sjöfartverkets sjökarteavdelning.

Med nu gällande terminologi är följande kort av intresse för Östergötland:  

Kustkort

Skärgårdskort

Specialkort Båtsportkort.
Nr 72. Östersjön. Landsort - Visby - Ölands N. udde. (först utg. 1952). 
1:200 000.		 Nr 723. Östersjön. Bråviken - Slätbaken (först utg. 1935). 1:50 000.
Nr 724. östersjön. Arkö - Stora Alö (först utg. 1936). 1:50 000.		 Nr 7231. Norrköpings hamn (1981). 
1:15 000.   		Serie C. Oskarshamn - Trosa - Landsort. 

KARTOR ÖVER GÖTA KANAL  

En förberedande karta utgavs av Nils Marelius år 1774 "Charta som wisar belägenheten så wäl af de siöar och strömmar,hwilka til segelfartens inrättande imelIan Götheborg wid Westerhafwet til Norrköping eller Söderköping wid Östersiön äro tjenande. Graverad af C. Bergqvist och F. Akrel." Skala ca 1:550 000.

I Baltzar von Platens - "Afhandling om canaler genom Sverige" från år 1806 ingår bl.a. en "Sammandragen afvägningskarta öfver segelleden emellan Wettern och Slättbaken" av J. S. von Schoultz. Skala ca 1:190 000.

På grundval av den skotske väg- och vattenbyggaren Thomas Telfords mätningar utgavs år 1810: "General karta öfver Göta canalen ... Sammandragen och författad ... af Carl och Jacob Forssell" (2 blad). 48x93 cm.

N. G. Werming - "Karta som wisar hvarest Göta canal från Skaraborgs- och Östergötlands-sidan förenar sig med Wettern och som derjemte uptager trakten mellan Wadstena och Skenninge från sjön Boren ned till Omberget. Graverad af J. U. Ekvall." 1815. Skala ca 1:170 000.

Fredrik August Schultz "Karta öfver segelleden från Stockholm genom Götha kanal till Götheborg". Skala ca 1:240 000. Hopvikt. Utkom 1837 och senare i flera utgåvor. Utförlig separat beskrivning.  
"Karta öfver segelleden från Stockholm kanalvägen till Götheborg jemte fyrtiotvå utsigter". 1861. 20x194 cm. Hopvikt. Nytryck 1969.

Kungl. sjökarteverket utgav år 1879: Li tt. Y. Special öfver Vettern och Göta kanal. l: 100 000. (Från 1897 med nummerbeteckningen 81.)

Sjöfartsverket har utgivit ett Båtsportkort med seglingsbeskrivning: Mem - Sjötorp. 1988. Ny utg. 1990.

KINDA KANAL

"Karta över Kinda kanal". 1925. 
Skala 1:25 000. 
(5 blad.)

Frid Wänström
"Kinda kanal och dess sjösystem". 1965. 
Skala 1:25 000. (2 blad.) 
Även senare utg.

 "Sjö- och turistkarta över Kinda kanal och dess sjösystem". 1975. 
Skala 1:30 000. (2 blad.) 
Även senare utg.