|
 Den
1 februari 2001 var det två hundra år sedan Adolf Fredrik Lindblad föddes
på gästgivaregården vid Stora Torget i Skänninge. När han 23
augusti 1878 avled på Lövingsborg i Skeda socken, fullbordade han
ett liv som givit Sverige en av landets främsta tonsättare och
musikpedagoger.
Lindblad föddes som oäkta son till den blott 17-åriga gästgivardottern
Märta Helena. Hans första tid kännetecknades av förvirring om både
hans ursprung och vem som skulle ta sig an den lille gossen. Släktingar
och vänner såg emellertid till att Lindblad togs omhand och pojken
gavs så småningom möjlighet att studera vidare.
Han begav sig
1822 till Uppsala för att studera sitt favoritämne, musik. I Uppsala
blev han snabbt ett namn i romantikens salonger. Han hade förutsättningarna:
han var begåvad, hade ett mystiskt förflutet och dessutom ett fördelaktigt
yttre.
Hans intresse för kultur och musik förde honom på en längre resa
till Tyskland och när han kom hem 1827 kunde han stå på egna ben.
Lindblad arbetade hela sitt yrkesliv som lärare och kompositör. I
Stockholm drev han egen musikskola 1827-1861. Bland hans många kända
elever kan nämnas kung Oskar I och prins Gustaf (sångarprinsen).
 Kring
Lindblads musikskola och i hans hem cirkulerade många av samtidens
stora kulturpersonligheter. Här fanns bland annat Geijer, Carl Jonas
Love Almqvist och Fredrika Bremer. I kretsen kom även sångerskan
Jenny Lind att ingå. Förhållandet mellan Lind och Lindblad
utvecklades till ett romantiskt triangeldrama, där Lindblads hustru
Sophie Lindblad var tredje part.
Som kompositör av sånger var Lindblad mycket produktiv. Han
komponerade drygt 200 sånger under 1820-1850-talen, sånger som
publicerades i olika häften, till form och innehåll anpassade till
samtidens borgerliga salongskultur. Han komponerade dessutom både
symfonier och kammarmusik.
Under sin sista levnadstid bosatte sig Lindblad åter i Östergötland.
Han flyttade med sin hustru till Lövingsborg i Skeda socken, söder
om Linköping. På det sättet kom han också närmare sin dotter,
Lotten som redan tidigare flyttat till länet.
Efter en tids sjukdom avled Lindblad i sitt hem, drygt 77 år gammal.
Han begravdes på Skeda kyrkogård, där en hög gravsten utmärker
tonsättaren Adolf Fredrik Lindblads sista viloplats.
Urban Bäckström, Lindblads-Sällskapet, maj 2001
(Dan Malmsten, Kulturarv Östergötland)
Källor:
"Bref till Adolf Fredrik Lindblad från Mendelssohn, Dohrn,
Almqvist, Atterbom, Geijer, Fredrika Bremer, C.W. Böttiger och
andra" (1913) Stockholm: Bonnier
Öhrström, Eva (1993) "Jenny Lind och Adolf Fredrik Lindblad. En
romantisk historia". Artes 1993:2, sid. 46-57
Linder, Kerstin (1977), Adolf Fredrik Lindblad, artikel i Sohlmans
musiklexikon (1977), 2:a rev o utökade uppl. Stockholm, Sohlmans förlag
AB. Del 4, sid. 324-325
Linder, Kerstin (1982), Adolf Fredrik Lindblad, artikel i Svenskt
biografiskt lexikon (1982). Stockholm, svenskt biografiskt lexikon Bd
23, sid. 262-268
Skänninge-Allhelgona församlings kyrkoböcker
Norrköpings rådstugurätt, bouppteckningar
Vill du veta mer om Adolf Fredrik Lindblad?
Läs Urbans längre
artikel om detta spännande levnadsöde.
|