|
ANDERS
BERG |
 Under
1800-talets andra hälft kom Finspång att spela en viktig
roll inom skolväsendets utveckling. Då verkade här som lärare
Anders Berg. En kraftnatur och reformator på skolans område.
Denna gärning fördes sedan vidare av hans söner,
ecklesiastikminister Fridtjuf Berg, ( 1851-1916) ”den
svenska stavningsreformens fader”, och under- visningsrådet
Hjalmar Berg ( 1859-1953).Anders Berg föddes 15 augusti 1821 i Fellingsbro i Närke, som son till korpral Johan Berg och hans hustru Maria Nilsdotter Norgren. Han började tidigt att undervisa barn. Efter att ha genomgått lärarseminarium i Stockholm var han en tid lärare vid Folkström i Hällestad. 1847-49 arbetade han på Prästtorps skola i södra delen av Stora Åby socken. Under denna tid gifte han sig med Anna Charlotta Jonsson från Stenkilsby i samma socken. De fick med tiden fem söner och två döttrar. Berg var en föregångsman inom skolan. Han var företagsam, orädd och driftig. I Stora Åby fann han sig emellertid inte riktigt tillrätta. Han tyckte inte han kunde få de arbetsförhållanden han önskade. Efter två år sökte han sig därför till Ödeshögs kyrkskola, där han var verksam under tre år. Här var lönen och förhållandena bättre. Här finns ännu skolan och lärarbostaden, där sonen Fridtjuf föddes, bevarad som ett skolmuseum vid hembygdsgården. Efter sin tid i Ödeshög flyttade Berg över till Rogslösa skola, söder om Vadstena. Här tillämpades det så kallade Lancastersystemet vilket innebar att de mer försigkomna eleverna fick hjälpa till med att undervisa de yngre och de som inte var så duktiga. I Rogslösa organiserade Berg skolan med en efter elevernas förutsättningar lämplig klassindelning. På 1850-talet hade Carl Ekman övertagit ledningen av Finspångs bruk, där blev han sedan den starke ledaren i över 40 år. Då Ekman var mycket engagerad i skolväsendets utveckling, både i Finspång och i sin egenskap av riksdagsman, ville han förbättra förhållandena vid skolan i Finspång. Efter rekommendation av den kände skolreformatorn Torsten Rudenschöld anställdes Anders Berg, som här fick fria tyglar att organisera skolan efter eget huvud. Under den första tiden arbetade han helt ensam med en enorm arbetsbörda, men detta gick naturligtvis inte i längden. Han blev sjuk och en tid sängliggande. Han prövade sig fram till de bäst lämpade undervisningsmetoderna. Skolan blev efterhand en mönsterskola som besöktes av lärare från hela landet och de nya idéerna fick stor spridning.  Första
tiden bedrevs skolan i det så kallade ”Spettalet”, men
1875 byggdes en ny skola, kallad ”Ekmanska skolan”. Även
här tillämpades en indelning av eleverna efter förkunskaper,
ålder och begåvning. De mest begåvade fick hjälpa till med
undervisningen. Även ifråga om moderna material var han en föregångsman
med sådana nymodigheter som Volta-skivor, elektroforer och
guldbladselektroskop. Ekmanska skolan erhöll till och med ett
pris på en utställning i Wien 1873 med en samling kartor och
konstruktionsritningar utförda av ”elitklassen”.För att golven inte skulle bli alltför smutsiga fick eleverna använda en sorts numrerade innetofflor. De var gjorda av smärting med lädersulor. Som en kuriositet kan nämnas att även militär exercis förekom på schemat. En kamratförening bland eleverna insamlade ett skolbibliotek med ett par hundra böcker. Dessa kunde även arbetare vid bruket låna. Under sin tid i Finspång var Berg även Folkskoleöverstyrelsens tillsyningsman för ett flertal skolor i landsorten. 1878 slutade han som lärare i Finspång och sysslan övertogs för ett par år av sonen Fridtjuf. Berg var sedan verksam inom skolväsendet i Stockholm, och arbetade en tid som inspektör över slöjdundervisningen. Anders Berg avled i Stockholm den 28 juni 1912. I Finspång kom den skola där han var verksam, Ekmanska skolan, att 1949 inrättas som skolmuseum, genom medverkan av hans son Hjalmar som då ännu var i livet. Freddie Hallberg, Östergötlands länsmuseum, maj 2003 Källor: Berg, Hjalmar, Anders Berg, en föregångsman i den svenska folkskolan (1940) Bohman, Nils, Svenska män och kvinnor, band 1 (Stockholm 1942) Brolin, Hugo (red), Ödeshög genom seklerna, (Ödeshög 1968) Tidningsartiklar i Östergötlands Dagblad 1935-05-13. 1942-12-11. 1955-04-23, Folkbladet 1998-08-12, Norrköpings Tidningar 1941-02-22 1934-12-14 Finsponga läns Tidning 1940-12-13. |
| Tillbaka |