Faderlös vid Bersbo gruvfält

När endast sparsmakade omnämnanden och knapphändiga uppgifter står till buds är det svårt att bilda sig en uppfattning om människors livsöden. Men med hjälp av kyrkoböcker och Åtvidabergs Kopparverks Bruksarkiv kan man ändå komma några av dem lite närmare in på livet. Här är berättelsen om Anna Gustafva Frängqvist och hennes mor Maria Helena. Ett par livsöden av många som utspelades kring gruvfältet i Bersbo.

I mars månad år 1817 föddes Maria Helena Frängqvist. Hon var Anna och Peter Frängqvists första barn i en syskonskara som sedan kom att bli fyra. Familjen bodde i Bersbo där fadern var gruvarbetare. 1841 dog Anna och året därpå gifte fadern om sig. Familjen utökades med ytterligare tre barn samt ett fosterbarn. Maria Helena som var ogift fortfor att bo kvar hemma.

Vid 35 års ålder blev Maria Helena mor till en dotter som fick namnet Anna Gustafva. Namnet på barnets far är för oss okänt. Eftersom Maria Helenas far hade avlidit fyra år tidigare var mor och barn skrivna ”till hus” hos Maria Helenas yngre bror gruvarbetaren Anders Petter. Det formella ansvaret för dem övergick sedan till Maria Helenas fosterbror Arvid. Imponerande nog var Arvid en fullgod gruvarbetare trots att det i husförhörslängden står att han ”gick på träben”.

Om Maria Helena har man antecknat att hon var liten, sjuklig och klen. Ändå lyckades hon dra försorg om sig själv och sin dotter genom malmskrädning. Vid skrädningen frånskiljdes och sorterades i olika moment det fyndiga berget från det ofyndiga. Arbetet som nästan var lika påfrestande för kroppen som det männen hade under jorden pågick ute på malmbacken och i skrädhusen året om.

Som ensamstående mor var det sannolikt till fördel för Maria Helena att ha ett fast arbete på ett bruk och därmed få del av dess trygghetssystem. Under de år som kontrollerats mer ingående har hon aldrig befunnits stå i skuld till sin arbetsgivare när hennes inkomster väl har summerats med hennes uttag. Exempelvis uppgick Maria Helenas inkomst år 1870 till 186 riksdaler och 99 skilling. Från den summan drogs 51 rdr och 19 sk för uthämtat rågmjöl samt 88 sk i kronoränta. Resten tog Maria Helena ut i kontanter. 16 rdr och 91 sk satte hon in på sitt sparbankskonto i Åtvidaberg.

De sista åren av sitt liv var Maria Helena sjuk. Hon skrevs som fattig och vid sin död 1885 tituleras hon i dödboken som fattighjon. Dödsorsaken var bröstlidande.

Efter moderns död bodde Anna Gustafva kvar i Arvids familj. Till skillnad från sin mor arbetade Anna Gustafva ytterst sällan med malmskrädning. Och efter moderns död har det inte gått att återfinna henne i några dagsverksspecialer över arbetare vid Bersbo gruvfält. Möjligen hade hon ansvaret för Arvids stora familj som under flera år bestod av fem vuxna personer och sex barn. Mot slutet av århundradet hade familjen decimerats. Arvid klassades som ofärdig och erhöll i hjälp från företaget en gratial om nio riksdaler per månad.
Åren 1899 – 1911 återfinns pigan Anna Gustafva i mantalslängden och förteckningen över personer som i Bersbo åtnjuta fritt husrum. 

Sina sista år tillbringade Anna Gustafva på det Adelswärdska fattighuset i Åtvidaberg. Där ville hon vara nyttig och åtog sig att hugga ved och gräva trädgårdsland åt familjerna i trakten. På sin lediga tid skrev Anna Gustafva av bibeln för hand. Efter hennes död 1928 bands verket i fyra vackra band och överlämnades till Åtvids hembygdsförening.

Britt Svensson, Brukskultur Åtvidaberg, augusti 2005

Källor:
Avräkningsbok för arbetare vid Bersbo gruvfält åren 1862,1869-1870, 1875, 1880-1883, Åtvidabergs kopparverks bruksarkiv.
Dagsverksspecial för dagsverken vid Bersbo gruvfält åren 1862,1869- 1870, 1875, 1880-1883, Åtvidabergs kopparverks bruksarkiv.
Kassaspecial 1859 – 1877, Sparbanken vid Åtvidaberg. Åtvidabergs kopparverks bruksarkiv.
Kyrkböcker för Värna socken 1850-1895.
Rulla över Baroniets arbetare och gratialer 1885, 1886 och 1891, Åtvidabergs kopparverks bruksarkiv.
Handlingar rörande Bersbo gruva 1899 – 1911. Forskrafts Arkiv, AB Åtvidabergs kopparverk.