Ett altarskåp är ett skåp med dörrar som placerades i kyrkan. På
skåpsdörrarna fanns det målade bilder och inuti skåpet kunde det
finnas skulpturer. Oftast var skåpsdörrarna stängda men vid speciella
tillfällen öppnades skåpet och då kunde man få se de mest fantastiskt
utförda små träfigurer som visade olika berättelser ur bibeln eller
berättelser ur olika helgonlegender.
På Östergötlands länsmuseum finns ett sådant medeltida altarskåp
som en gång har stått i en kyrka. Tittar du
i mitten av skåpet ser du Gud fader sittande på en tron. I sin hand
håller han ett kors med den korsfäste Jesus och ovanför dem flyger den
helige anden i form av en duva. Gud omges av två helgon,
biskop Blasius och Jodecus.
På altarskåpets vänstra dörr
berättas det i bild om den helige Blasius och hans martyrium.
Blasius bodde i Kappadocien. Ståthållaren
där lät prygla honom och kastade honom sedan i ett
fängelsetorn för att på så vis få Blasius att uppge sin kristna tro.
Men
den behandlingen hjälpte inte. Blasius vägrade ge upp sin tro. Då
släpades han ut ur tornet och torterades ännu en gång. Därefter
halshöggs han tillsammans med tre kristna gossebarn. På
altarskåpsdörren ser du hur Blasius fängslas och sätts i tornet, hur
han torteras och slutligen mister sitt huvud.
Berättelsen kan läsas som en serie med bilder vilket var mycket bra för
den medeltida människan som inte kunde läsa det som var skrivet.
På
den högra dörren berättas om Jodecus. Han var en brittisk kungason som
vigdes till präst och sedan blev eremit i Pontien
där han lät bygga en kyrka. På altarskåpsdörren kan du se hur Jodecus
får utstå olika anfall från djävulen. En
gång förvandlade sig djävulen till en örn och tog en av Jodecus
tuppar och flög iväg med den. Men när Jodecus gjorde korstecknet
störtade örnen och tappade greppet om tuppen som kunde återvända till
Jodecus. Inte lång tid därefter förvandlade sig djävulen till en orm
och bet honom svårt i foten och då bestämde Jodecus sig för att flytta
till en annan ort. Men det var inte bara djävulen som prövade Jodecus
utan även Gud. En gång gjorde sig Gud till en tiggare och så gick han
till Jodecus och frågade om han kunde få lite bröd. Jodecus hade bara
ett bröd men delade det i fyra delar och gav tiggaren en del. Tiggaren
kom tillbaka flera gånger och bad om bröd och till slut fanns det bara
en liten brödbit kvar. Jodecus hade en lärjunge som blev orolig att
Jodecus skulle ge bort deras sista bröd och frågade Jodecus ”vill du
inte att något ska sparas till oss?” ”Nej” sa Jodecus ”ge allt
till den hungrande för Gud är mäktig nog att ge oss det bröd vi
behöver”. Tiggaren tog det sista brödet och gav sig av medan Jodecus
tröstade sin lärjunge. När de efter