
Berättelse 2 SLAGET VID STÅNGEBRO!!! År 1998 den 25 september är det 400 år sen slaget vid Stångebro. Där hertig Karl och kung Sigesmund slogs om den svenska kungakronan. Det var den sista gången svensk mot svensk stod med vapen mot varandra. Sommaren 1568 var het och lång för Linköpings 1500 invånare.800 hotfulla legoknektar drog in över grässlätterna och slog läger. Dom var både hotfulla och hungriga. Skräcken var enorm och helt makalös. Kort fattat handlar slaget om ett gräl mellan två maktlystna herrar, hertig Karl och kung Sigesmund. Anledningen till slaget är den här: Ända sedan Gustav Vasa hade förstört den katolska kyrkans maktställning i Sverige i och med reformationen, hade Gustav Vasa varit rädd för att kyrkans makt skulle återupprättas. Sigesmund var son till Johan III och sonson till Gustav Vasa. Sigesmund är prinsessan Katarina Jagellonicas sonson också. Katarina är från Polen och hon är katolik. Sigesmund blev uppfostrad till katolik av sin Polska mor. Adeln blev mycket orolig över att dom kanske skulle få en katolsk stålhållare i landet. Sigesmund blev vald till kung i Polen, år 1587. 1592 dog Johan III och Sverige erövrade även den svenska kunga kronan, men det var farbröderna som tog makt i riket. Hertig Karl, hans farbror var en enerisk och maktlysen herre. Men Karl hade större stöd hos folket. Sigesmund bor i polen och besökte sällan Sverige. Sigesmund hade bestämt att inga riksdagar fick hållas när han inte var i landet och det retade många. På morgonen den 25:e september upptäckte sigesmund fältvakter. Dom slog larm och Sigesmund sände en styrka till stora Stångebro och en annan till lilla Stångebro. Vid broarna utkämpades häftiga strider. Hertig Karl vann slaget med några små förluster. Medan Sigesmund förlorade cirka 2000 man, vilket antingen högg ner eller drunknade i ån. Efter striden mötes de båda slags kämparna i förhandlingar. Men på slottet stod det vänskapligt uppdukat till fest. Förhandlingarna slutade med att Sigesmund skulle få förbli kung i Sverige och bege sig till Stockholm för att sammankalla en riksdag. Men Sigesmund begav sig inte till Stockholm utan stannade i Linköping till Oktober. Då åkte han via Kalmar tillbaks till Polen, för att aldrig mer komma tillbaka till Sverige. Han svek alltså sitt löfte. År 1955 blev han avsatt. Då tog karl hand om regeringsmakten. Karl kröntes inte till kung förrän 1607. Då han kallade till en riksdag den 27 Februari 1600. På grund av det stora antalet ledamöter hölls riksdagen i Domkyrkan och hertig Karl förklarades till kung av Sverige. Hertig Karl hämnades på sin gamla motståndare och de råds herrar som stött Sigesmund. De anklagade honom för att han handlade "menligt för landet och den evangeliska läran". Trots att dom ivrigt förklarade sig oskyldiga, dömdes den 17 Mars till döden. De dödsdömda är Gustav Baner, Sten Baner, Erik Sparre, Ture Bielke och Bengt Falk. Avrättningen var den 20:e Mars år 1600 i det som i historieskrivningen kallas för "Linköpings blod bad". Linköping fick skattefritt efter slaget och av det kan man nog dra slutsatsen att striderna drabbade Linköping hårt. |
Du är besökare nr. sedan 98-01-27.
Denna sida ändrad 03 sep 1998 11:03
Ansvarig: Tomas Håkansson, tomhok@vreta.linkoping.se