SLAGET VID STÅNGEBRO! 

Sigismund (som var kung i polen). Son till Johan den tredje. Anlände till Sverige med sina trupper år 1598. Han hade seglat till Sverige från polen och landsteg vid kalmar. Sedan gick han upp mot östergötland. Det var många som ville att sigismund skulle bli kung i sverige. Men sigismund var katolik och kungen i sverige var tvungen att vara protestant. Den 25 september 1998 är5 det 400 år sedan slaget vid stångebro. Där hertig karl och kung sigismund kämpade om den svenska kungakronan. 1568 var en lång het sommar för linköpings 1500 invånare. Maktlösheten och skräcken hos linköpingsborna måste ha varit enorm. Egentligen handlade slaget vid stångebro om två maktlysta herrar-kung sigismund och hertig karl. Upptrappningen till slaget såg ut så här: ända sedan gustav vasa hade krossat den katolska kyrkans maktställning i sverige i och med reformation, hade gustav vasas söner varit rädda för att kyrkans makt skulle återupprättas. När johan den tredje dog 1592 ärvde sigismund också den svenska kronan, men det var farbrorn som tog makt i riket. Hans farbror, hertig karl var en energisk och makt lös herre. På morgonen den 25:e september upptäckte sigismunds fältvakter, att hertigens här ryckte fram mot staden. Larm slogs och sigismund sände en styrka till stora stångebro, en annan till lilla stångebro.

Vid dessa broar utkämpades häftiga strider. Hertig karl vann slaget med små förluster medan sigismund förlorade 2000man, vilka antingen höggs ner eller drunknade i ån. Efter striden möttes karl och sigismund i förhandlingar. Fest stod på slottet i all vänskaplighet. Förhandlingarna slutade med att sigismund skulle förbli kung och bege sig till stockholm för att sammankalla en riksdag. Sigismund begav sig dock inte till stockholm, utan stannade i linköping till i oktober, då han via kalmar åkte tillbaka till polen för att aldrig mer komma tillbaka till sverige. Året efter (1599) blev han avsatt. Karl tog hand om regeringsmakten. (han kröntes inte till kung förrän 1607) och kallade till riksdag i linköping den 27 februari 1600.

På grund av det stora antalet ledamöter hölls riksdagen domkyrkan och hertig karl förklarades kung av Sverige.