Under 1400-1500-talet var det åter tillåtet att ägna sig åt kropps-och skönhetsvård.  Katarina, Sigismunds mor En hög välvd panna skulle man ha. Genom att plocka bort el. raka hårfästet så erhöll man den långa ansiktsoval som hade blivit så populär. Håret som blev kvar blektes eller tonades gult.Ett blont hårsvall var åtråvärt. Ansiktet vitsminkades och läpparna målades röda. (detta slog igenom även här i Norden inte bara ute i europa). Att sminka ögonen ansågs ej vara god smak , men trådsmala välvda ögonbryn var tillåtet. För att erhålla det välvda så rakade man bort de egna och tecknade nya med penna/kol.
populära. Andra smycken som uppskattades var medaljonger, ringar, armband m.m. Populärt vid den här tiden var att bära ett slags pannsmycke. (Titta på bilden på Lucretia) Modenycken hade uppstått genom en olyckshändelse. Ett förälskat par hade omfamnat varandra lite väl hårdhänt och kvinnan hade erhållit ett sår i sin panna. För att dölja såret på bästa möjliga sätt, hade hon fäst en större berlock på ett sidenband som hon sedan knutit runt pannan. Så lätt kan ett mode uppstå.... Trendigt vid den här tiden är :
Varningsfingrar mot "farligt" smink dyker upp även på den här tiden och är kanske ej så konstigt när man läser den här uppgiften: Olaus Magnus skriver att vi är vackra och fruktsamma. Vi använder inget smink (måste vara den så kallade allmogen som han menar).Vi har redan av naturen ett smink.Vår hy är vit och röd, vi vistas ute regelbundet...För att betona denna vithet och sprödhet så målades ådrorna i pannan och tinningarna blåtonades. Om man nu inte var vit av naturen så applicerade man blyvitt (enormt giftigt innerhåller bl.a. arsenik) SMINKVARNING: Det som kunde uppstå var svartnade tänder,dålig andedräkt,rynkig hud,och att ögonen miste sin glans.Detta är ju vad som kan hända än idag. Detta är hämtat ur Rosor på kind (sminket genom tiderna) förf. Christina Lindvall - Nordin.1983 Sveriges Radios förlag ISBN91-522-1632-2.
|
