Historik över Ulrika skola

Tal hållet 1952 vid Ulrika kommuns överlämnande av den nyrenoverade skolan till den nybildade Södra Valkebo kommun, troligen av folkskolestyrelsens ordförande Josef Lindberg, Pikedal, Ulrika. Materialet funnit i Nykils kyrkoarkiv 1998.

I

Före första världskriget var skolförhållandena här i Ulrika ganska primitiva, och det diskuterades väldeliga på stämmorna om ett nytt skolhus, den ene ville ha det på sitt sätt och andra på sitt.

Så småningom blev det då klart och år 1919 börjades att bygga det skolhus som utgör huvuddelen av detta hus där vi nu befinner oss. Det ansågs då vara synnerligen fult, det skulle vara flere fönster på framsidan och helst bostäder på övervåningen. Det blev ju inte så, och vi får nog vara glada, ty detta var ett hus som hade alla möjligheter till utveckling. Detta innehöll då tre salar och en slöjdsal. Då det var varannandagsläsning så stod en sal tom ända till år 1929 då heltidsläsning infördes, och då var man glad att ha en lokal för den nya avdelningen.

 Uppvärmningen av huset var anordnad med täljstenskaminer som på denna tid var mycket populära, men i början av 30-talet anlades värmeledning och något år senare anordnades vatten och avlopp så man slapp de tråkiga dricksapparaterna på väggarna.

 Såväl väggar och tak voro rappade, men då det var ett trähus, började rappningen att spricka och många trodde att takena skulle ramla ner en vacker dag, och för den skull företogs en ganska grundlig renovering år 1943. Då bekläddes väggar invändigt med bräder och därpå massonit och tretex i taken. Detta gjorde att i detta fall har inget nämnvärt gjorts vid denna ombyggnad.

 Sen blev skolan i Farsbo indragen då barnantalet där var för litet och de som fanns kvar skjutsades till Ulrika och likaså gick det med Sävsjömåla skola och när då 7-de klassen i Källsveden, liksom småskolebarnen där också kom till Ulrika blev lokalerna otillräckliga, och en utbyggnad var nödvändig.

År 1947 började vi planera för en utbyggnad av skolan här i Ulrika, och det första var ju då att i vanlig ordning pröva lokalbehovet och länge fick vi vänta därpå och resultatet blev att vi fick löfte att anordna alla de lokaler som äro nödvändiga för en skola av denna storlek.

 II

Sen fick Melker Anderssons arkitektbyrå i Linköping i uppdrag att göra upp skissritningar för nyanläggningen.

De utfördes så att först skulle det bli en till- och ombyggnad av det gamla huset, en avdelning för skolbarnsbespisning, skolkök och slöjdsal för goss-

Slöjden i ett hus som skulle ligga i vinkel mot detta, och som tredje etapp ritades gymnastiksal med badanläggning i källarevåningen.

Det dröjde som vanligt länge innan förslagen blevo godkända, och det hjälpte inte förrän vi fick vår värderade inspektör med oss till skolöverstyrelsen och det resulterade i att förslaget underligt nog, näro nog oförändrat godkändes.

Sen fick arkitekten börja arbeta med slutgiltiga ritningar och arbetsbeskriv-ningar och sedan kommunalfullmäktige i Ulrika den 9 juli 1949 beslutat att skolanläggningen i sin helhet skulle uppföras för en kostnad av då beräknade 370.000:- kronor insändes alla handlingar till inspektör och till skolöver-styrelsen, varvid tre olika statsbidragsansökningar uppgjordes den 8 sept 1949 och sen låg myndigheterna på ärendet ganska länge, men den 15/3 1951 erhöll vi arbetstillstånd då vi placerats i första kvartalet av år 1951.

Den 2 maj 1951 erhöll vi Departementets medgivande att erhålla ett statsbidrag med 53.000:- för första etappen, då däremot de andra delarna bordlades av arbetsmarknadskommissionen och så kom kommunsammanslagningen och då finnes det nybyggnadsföretag som är mer aktuella och för den skull har inga ansträngningar gjort att återupptaga byggnadsföretaget i sin helhet.

Beslutet är fattat men det gäller nu anslag därtill.

III

Då vi nu fått arbetstillstånd utannonserades arbetet men när anbudstiden gått hade vi endast fått ett anbud och detta var så pass högt att vi ansåg det orimligt att kunna antaga det och vi var ganska ledsna att inte kunna få utföra arbetet, då vi nu hunnit så långt.

Vi anskaffade från sakkunnig person ett nytt kostnadsförslag för byggnadsarbetet vid denna tidpunkt. Vi måste beräkna att år 1951 – 1952 ökade timpenningen och även alla materialer. Detta förslag översteg det ursprungliga ganska avsevärt. 

Vi fick sedan ett anbud som låg inom ramen för den kostnad som vi fått.och detta resulterade i att vi den 2/7 1951 skrev kontrakt med byggmästare Rune Carlsson i Mjölby, som började redan den 8 juli. Den 8 augusti skrev vi kontrakt med Einar Pellfors, Mjölby angående värmeledningsanläggningen och i september med Nykils El-byrå angående det elektriska arbetet.

Arbetet utfördes inte i någon snabbtakt då vederbörande entreprenörer gjorde mycket arbete själva, men det pågick hela hösten 1951 och hela våren 1952, samt avsynades den 10 juli 1952.

Under hela byggnadstiden fortgick undervisningen men det var god förståelse mellan byggmästarna och såväl lärare som skolbarnen.

Kostnaderna för anläggningen uppgick till sammanlagt 176.500:- kronor

Därav för byggnads- och målningsarbetena                   137.330:-

”          ”   värme och sanitet                                              21.160:-

”          ”   elektricitet                                                            8.950:-

”          ”   ritningar och kontroll                                           8.350:-

Därtill kommer kostnad för radioanläggningen, källa på gården, staket och planering för cirka 5.000:- kronor varför den totala kostnaden uppsteg till 181.500:- kronor.

IV

Det som nu har gjorts är ny källarvåning under den del av huset som till-byggdes och innehåller pannrum, tillräckligt även för ytterligare en panna för de andra byggnaderna, bränslerum, toaletter för flickorna med ingång från nedre hallen och där finnes även torkrum för barnens kläder.

Vidare har nybyggts en lärosal på bottenvåningen och en å övervåningen, nytt materialrum, bibliotekslokal och lärarerum har anordnats å övervåningen. 

Hela värmesystemet har omlagts och ytterväggarna som förut voro bräd-klädda äro nu rappade med s k terasitputs, vilken inte är avfärgad, då putsen allt igenom har samma färg. 

Ny elektrisk installation med klocka i varje sal.

Sen är det inmonterat central uranläggning som även ringer när barnen skall börja och sluta och densamma vet även när det är lördag och söndag ty då låter den inte höra sig.

 Så till sist är det central radioanläggning med högtalare i varje sal som dirigeras från lärarerummet.

Det gamla staketet var synnerligen dåligt, men när permanentbeläggningen genom samhället började så rev dessa bort alltsamman och när det blev aktuellt med ombyggnaden så överenskom vi med vägförvaltningen att kommunen släppte till material  och vägarbetarna utförde uppsättningen, vilket vi ansåg vara ett gott byte. Staketet mot busstation och mot Fridhem har uppsatts senare, liksom planering av tomten.

Inga bekvämligheter utan någon motgång. När toaletterna började användas räckte inte vattnet till i den gamla källan här ute på gården, varför vi efter åtskilliga besvärligheter måste gräva en ny och lyckades därmed så att vi tro alldeles säkert att det ej skall bli några besvärligheter för den skull.

V

Finansieringen av byggnadsföretaget har skett på så sätt att Ulrika kommun hade avsatt 14.960:- kronor till en särskild fond och sedan togs fonderade medel för en skola vid Eksjöhult i anspråk, och därtill fanns 13.100:- kronor eller sammanlagt 28.060:- kronor. 

Vidare fick vi tillstånd att upptaga ett 30-årigt lån å kr 42.600:- kronor och statsbidraget med 53.000:- kronor samt cirka 53.000:- ur löpande medel, varav Ulrika kommun betalade cirka hälften. 

VI

Till sist ber jag få tacka byggmästare, värmeledningsarbetare, elektriker och alla som på ett eller annat sätt arbetat vid detta bygge för det goda arbete som har utförts och för det goda samarbete som alltid varit rådande.

 Det är inte alltid när man har entreprenörer som det gått så friktionsfritt som denna gång.

Åter en gång ett tack till er alla för allt gott arbete.

Jag ber härmed få överlämna Ulrika kyrkskola till Södra Valkebo kommun och hoppas att kommunalfullmäktiges ordförande mottaga densamma att tillföras kommunens tillhörighet.